Turn on me
There is always one way out, one way for finding freedom. If not in reality, than in your mind.
<Kim>
Försvarstal
Men jag vet ju att det aldrig kommer ske, hur kan jag vara så dum att ens hoppas lite, på det omöjliga.
Fast jag läste i en bok om mitt stjärntecken idag, Väduren, att ingenting är omöjligt för en vädur, att vi bara har svårt att slutföra våra fantastiska projekt och kanske är det så. Men det sägs att många vädurar är framgångsrika, så vad skulle kunna hindra mig. Brukar man inte säga att ensam är stark och att allt går om man bara tänker positivt?
Jo minsann, därför ska jag visa världen att jag inte är så jävla dålig jag heller, men jag är nog i ganska stort behov av att någon väcker mig och talar om för mig att det är dags att börja leva nu. För jag bär lite känslan av att min livskraft har försvunnit sen jag började gymnasiet. Det blev liksom som en stor tornado som blåste runt allt, och det som växte i jorden än gång inte riktigt har slagit rot igen. Eller vad tror ni?
I'll remember you
Snart är det nytt år mina nära och kära, det ska bli hejdundrandes kalas som förhoppningsvis ska inleda ett nytt och lärorikt år. Imorse satt jag ett par minuter och funderade över vad som har hänt det här året och det är inte bara en sak må jag säga, det är skolbyten, konserter, fester, skador, förhållande, hästar hit och dit, vänner, klassåterträff, båtäventyr som blev mer äventyr än båtåkande, och diverse andra saker.. Ja, ni kan ju tänka er. Jag tror jag har lyckats med mitt nyårslöfte att höja närvaron i skolan, sånt känns alltid bra.
Det är så otroligt mycket jag har lärt mig det här året, av andra, om mig själv och om och i livet. Men än är inte vägen komplett, det finns mycket kvar att ta till sig och stärka. Men jag har kommit en bra bit på vägen det här året, det är jag stolt över. Men jag vill tacka er som vet med er, och er som inte vet det, än en gång. För både stöd och motgångar, för utan allt, varenda detalj hade jag inte fått kämpa mig hit. Det är genom motgångar man kommer framåt, det är en sanningens ord jag vill att ni ska fundera över i jobbiga situationer. För man kan klara vad som helst om man bara litar på sig själv, och bestämmer sig. Det ska jag fortsätta med, nästa års nyårslöfte får väl bli något i form med "ta ingen skit", "växa i själen", "ta ett steg längre" "träna lite mer", "göra fler glada", men framför allt göra mig själv glad. Och det gör man lättare om man kan glädja andra har jag hört. Fast "ta körkort" får nog stå som nummer ett på listan tror jag.
Okej, sen vill jag avsluta med att be om ursäkt för allt onödigt ni får stå ut med att läsa här, men det har blivit en ventilation. Och tacka för alla fina kommentarer, fortsätt gärna :)
Gott nytt år på er, om jag mot all förmodan inte skulle skriva innan dess.
Drop out
Jag minns inte när jag var såhär förkyld senast, inte när jag tillåt mig att vara det iaf. Det blir lite jobbigt, man orkar inte riktigt med sig själv, önskar man var femton kilo lättare att släpa runt på, tio gånger gladare och inte tänkte ens hälften såhär mycket. Men men, livet kan inte vara underbart jämnt. Det är endå skönt att det har varit betydligt lättare den senaste tiden, det är jag tacksam för. Att sedan vissa saker ständigt påminner om det förflutna skaver och så, som jag brukar tala om det. Men jag tror jag är mer villig att se framåt nu, och det är man själv som väljer, glöm inte det.
Nu ska jag dricka ännu en kopp te, gå ut och se hur tavlan blir, gå igen igen och läsa ut min bok, kanske se en film och så sova, för imorgon händer det massor, allt på en gång. Förhoppningsvis är jag piggare då, annars rasar ganska mycket. Och det vill jag inte. Men just nu får jag ursäkta mig med att det är viktigare att bli frisk. Jag fick förövrigt en väldigt fin julkortsbild i ett mejl för några dagar sedan.
Jingle bells
Det tog på en att vara i stallet en halvdag, helt slut när jag kom hem. Nu har jag dock vilat upp mig lite, lagat min del till julbordet och smakat julegröten- som brände sönder min gom, ajjajj. Egentligen är det bara lite för mycket julgodis som har smitit ner i min mage, och smärtan i ryggen som ska trollas bort. Jo, lite snö önskar jag mig också, så jag har en bra anledning till att kila iväg till gymmet i mellandagarna. Energin sprutar inombords och musklerna säger att de vill TRÄNA massor, att det är på tiden nu.
Förövrigt var jag på världens bar igår, mycket mysigt med syster och mammsen, efter sista julklappsinhandlningen. Inredningen gav mig lite inspiration. Jag ska byta rum här ute på landet nu under ledigheten nämligen, det innebär väggbygge, golvläggning, fönsterflytt, målande, tapetsering, möblering och en del mysiga textiler. Kanske kunde jag ha fått en bättre julklapp i förskott, kanske inte? Jag har något att lägga tankarna på när jag tröttnar på julgröten, godiset, klapparna och vill vara lite kreativ. Hoppas hinna måla en stund imorgon, det har jag hoppats två dagar nu, men inte riktigt tagit tag i, inspirationen slocknade när jag kom ett steg närmare.
Men ingen jul utan stallet på morgonen, så är det bara och därför beger jag mig dit till klockan 7, sedan blir det snabba pucklar efter stallfrukost, julklappsbyte, pyssel och ridning hem, dusch, byta om och så vidare till kl 11. Kanske är det värt det, sånt som återstår att se. Precis som allt annat.
Men GOD JUL på er allesammans <3
Maybe this Christmas
Julmusik, knäck, pepparkaksbak, lussebullar, glögg, te, skorpor, härliga vänner, mysigt prat, massage-tåg och juliga filmer. En mycket glädjande och välbehövd kväll hos Joline. Tack tjejer :) Men vi saknade en Maria, krya på dig vännen <3 (bilder kommer senare, säg till om ni vill ha några :) )
Det börjar kännas att julen närmar sig, nu planeras julematen för fullt, julklapparna ligger inslagna och klara, granen är inhandlad, julpyntning i stallet ska ske idag, det är nog bara snön och tomten som saknas. Idag blir det flytt till djurön, så nu ska jag packa ner allt jag kan få med mig, för att sedan bege mig av mot stallet :) solen skiner också, härligt!
Kanske ligger du där inslagen under granen iår, kanske är du allt jag får, men jag tror inte kanske existerar, för jag vet att sanningen är hård, men rättvis, den bästa vägen brukar det sägas, but all I want for Christmas is you.
Treehouse
Jag tror vi flyger som Håkan så fint skulle ha sagt det.
Nu ska jag iaf ut i skogen och springa ett tag, alldeles för mycket energi har samlats i mig. Sen ska jag samla mig, duscha och sånt som man gör när man ska bort och mysa med vänner. Men innan jag tar mig dit ska jag kila ner på stan och köpa glitter till julpyntningen, för i år ska det bli riktigt riktigt förtrollande vackert!
Ingen vind kan blåsa omkull oss nu
Det var som att gå i en trång tunnel, jag såg ingenting annat än ett litet grönt ljus långt där framme. Där gick jag, men så hör jag röster, de skriker lite halvt vettskrämda, men jag kan inte tyda dem, så jag vänder på mig en fjärdedelsvarv eller slänger en blick över axeln. Jag grips av panik, nu är det inte ett litet grönt ljus längre, nej det är två skräckinjagande gula strålkastare! Jag vänder blicken framåt igen, fortsätter att gå mot det gröna ljuset, lyfter på huvudet och ser ett liknande, fast mycket närmare, ett rött. Och först då förstår jag vad som har hänt. Lite halvt uppskakad sätter jag mig på spårvagnen hemåt, sms:ar syster och ber henne stanna hemma.
Och där slutade vi kvällen, med en kopp te i soffan, två filmer med en bensträckare runt kvarteret emellanåt, ljus, mys och rökelse. Jag kan nog fortfarande inte riktigt förstå vad som hände, jag minns inte ens vad jag sa under redovisningarna i skolan, fast det gjorde jag ju inte sist heller. Men jag vet att jag klarade Matten, en sak mindre att oroa sig för.
Why does it seems like I'm floating, can't remember anything, can't feel anything, it's like the wind blowing me away, or just right through me. Can't say I like it, it's a very strange feeling.
Jullov
* Lördag: Myspys hos Joline med sockerkringlorna :)
*Söndag: Julpyntning i stallet, mys med Noak - förhoppningsvis flytt till djurön och granklädning.
Come on get higher
Tiden går sakta och fort på samma gång. Den tid som borde gå fort stannar i ingenting, så sitter man där och önskar allt kunde lösa sig av sig självt, för man har tappat greppet, gett upp, nä jag vet inte vad det är. Ett jullov kommer i vilket fall sitta fint, det är en sak som är säkert. Höjde mysstämningen en aning med rökelser och ljus till mig själv idag, så har även julklapp till syster inhandlats, så nu är jag så gott som klar med det. Träningen genomfördes också med en alldeles förtjusande Johanna, det gav mig mersmak, myror i benen och ett glatt men trött humör.
Nu återstår det bara att få till det sista på engelskan så jag kan genomföra en bra redovisning imorgon. Och så tyskan är klart, men det får nog vänta tills imorgon förmiddag när jag kommer åt porten och sånt på skolan. Jag har tröttnat på det här lite. Ganska mycket.
På mina ointressanta blogginlägg också. vad vill ni läsa om?
Please give me some inspiration!
Land of no return
Nu har nog kroppen också tagit jullov, jag har i vilket fall inte haft såhär svårt att ta mig upp på morgnarna någonsin, och jag har för den delen aldrig sovit såhär mycket och tungt heller. Idag kanske det berodde på att jag låg och kollade på Titanic halva natten, men sånt får man unna sig ibland. Är det bra filmer så är det.
Men nu måste jag nog snart göra mig klar, jag är redan 1 ½ timme sen till skolan, minst. Fast vad gör man när man inte vaknar? Aja, tyskan blev inte helt klar igår, inte engelskan heller för den delen. Sen kom jag på nyss att jag faktiskt har två saker att komplettera kvar, blääää.
Stan med Johanna och träning senare då, eftersom det blev inställt igår. Och så lovade jag syster min att ta en tur på stan med henne med, bara för att hon är så himla gullig och hennes pojkvän har åkt iväg till varmare breddgrader. FUSKIGT!
im coming home
Dreaming away for another time, another day, another home.
Åh, vad jag önskar mig allt jag inte har. Jämnt. Det går nog inte en dag utan att tankarna far iväg på utlandsresor, annorlunda vänskapskretsar, bergsklättringar, rogivande lantgårdar, danska frukostar, blomsterträdgårdar och engelska tea-partyn. Alldeles nyss senast, satt jag i min egen lilla värld med värmen från en kopp te i händerna, suktandes i någon drömhem tidning och längtade efter bara fötter mot himmelska trägolv, barock inredning och varmt inbjudande kök. Sedan är det som om jag måste slå mig själv på käften för att återvända till vardagen. Plugga, tyska den här gången, förhoppningsvis hinner jag bli klar med engelskan också. Usch, det är tungt när hjärnan redan har tagit jullov, men nu är det inte långt kvar, jag känner hur friden sprider sig inuti mig och jag tycker faktiskt om det. Nu fattas bara ännu ett lager snö, som kan få komma för att stanna ett tag, penslarna och färgen, lukten av julgran och klappar, tända ljus och en sprakande brasa, med nostalgisk julmusik i bakgrunden. Och så en och annan värmande hand.
Men nu får det räcka med ett bra myspaceband och tyska projekt arbeteande.
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewProfile&friendID=20662975
Om jag ändå fick stanna i drömmarna föralltid.
Rock'n roll blåa ögon
När tiden är rätt ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån
Vad säger man när ingenting går ihop sig och allt bildar ett snurrigt nystan? När man stressar tills man tror man ska gå sönder, lever en dag utan någon direkt mat, fast ett antal frukter blev det ju är klart. När man sedan stannar upp och inser att man inte alls hade bråttom, hade kunnat göra allt i slowmotion om man velat. Det var tydligen bra för fokuset och koncentrationen på ridningen, jag har inte känt mig sådär närvarande på år och dagar. Det är ett som är säkert. Men provet gick väl dessvärre åt helvete, iaf G - delen, resten återstår att se.
Hur kommer det sig att allt blir så tydligt nu. Det är som om bitarna faller på plats, tomrummen fylls ut, världen blir hel.
Om det ändå kunde vara för alltid.
Om jag kunde möta din blick och stanna tiden.
Då kanske jag kunde våga tänka på lycka.
Värmen sprider sig inom bords nu.
Du är vacker. Du gör mig vacker.
Killer Kaczynski
To win back that feeling that was new and fresh but
Ibland är det som om man sitter utanför världen i en liten bubbla. Det känns ofta så när man åker spårvagn, man kan kolla på allt och alla, fyllas av känslor men ändå känna distansen. Man är inte en del av det, men ändå existerar man. Ibland blir det tydligare än andra dagar, så är det lite nu. Jag skulle vilja sitta där i bubblan och titta på mitt liv resten av året, så jag kan ställa mig frågorna om jag har gjort rätt i år, vad jag kan göra annorlunda, vad jag har lärt mig och vad jag skulle kunna tänka på i framtiden. Jag skulle kunna tänka mig att skriva en bok på distans om mitt eget liv, inte om vad jag gör, utan om känslorna. Tänk att bara använda känslorna, inga förklaringar, inget komplicerat runt omkring, bara rent och tydligt fast läs mellan raderna perspektiv. Jag får låta tanken följa med ett tag.
Jag vet vad jag måste göra, jag har bara lite svårt att se det.
Love feelings
Men sedan måste man återvända till verkligheten: naturkunskapen kommer aldrig ur världen så är det bara. fast ett tag var jag lagom flitig. Det mesta kan jag om jag bara tänker efter, fast nu är det kanske det viktigaste och mest komplicerade kvar, som vanligt alltså. Vi får väl se hur det slutar den här gången. Egentligen skulle jag behöva förfina lite här och där på allt möjligt och mest av allt borde jag gå till friskis och träna, men orken har lämnat mig lite efter den här dagen. Så vi får väl se hur det blir med det. Egentligen är det bara att brotta ner den där trötta saken inom sig och ta hem segern!
And I can't get you out of my head. But I can still get my world go around, so if its still in there it wont bother me. I've kind of started to like it now. Dreaming away my days....
Another day in paradise
Stockholm igår, lika mycket folk som vanligt! Hittade två julklappar till mig själv (tillät mig inte att köpa flera) och så köpta syster och jag till mamma och pappa tillsammans. Kändes som dagen flög förbi, gick en himla massa och åt minst lika mycket, konstigt att det alltid blir så. Men att åka tåg är min favorit, helt klart.
Idag ska jag spendera dagen med min kära naturkunskapsbok i hopp om att klara provet imorgon eftermiddag, med andra ord blir det plugg imorgon förmiddag också. Men det ska hinnas med två träningar också, till idrottfördjupningen, eftersom jag är sveriges smartaste och har slarvat bort mina kvitton, men men sånt är livet, och träning gör en bara gott!
Men innan jag somnar i naturkunskapsboken ska jag nog slå in lite julklappar, det är bra med variation har jag hört. Och så hade jag önskat hinna till stallet och mysa med noak, men det får bli imorgon eftersom jag ändå ska rida igen då. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.!
Hej hej, intressanta inlägg, ni verkar ha gett upp läsandet. Jag lovar på snar bättring så fort allt skolarbete är ute ur min värld efter torsdag! Då kommer det finnas massor tid att göra sånt man vill, måla, träna, spela, träffa vänner, julmysa, läsa, skriva, vara allt vad kreativ och aktiv heter. Men som sagt, jag bor i naturkunskapsboken idag och imorgon, och vill ABSOLUT bli störd! :)
Breathe in breathe out
Det är inget kul att vakna trött flera dagar i rad, det gör allt dubbelt så jobbigt än vad det vanligen är. Men igår kämpade jag mig upp för Nationella, idag tror jag att jag kommer stanna hemma, krypa ner i sängen ett par timmar till, plugga lite och vänta på att syster yster kommer hem så vi kan sprida jul och lucia stämning i huset med pepparkaks och Lussekatts bak under eftermiddagen. Att gå till skolan i snön, komma försent, för filmvisning, julpyssel, fika och jul-idol känns inte alls som vad jag orkar idag. Är man dessutom på dåligt humör blir det inte bättre.
Sedan bär det av till HR, mys med Noak och ridning, förhoppningsvis har jag ett bättre humör och mer ork då.
Imorrn blir det stockholm, hoppas på att hitta något som kan göra min helg, jag vill bli pigg och glad igen. Allt var så mycket lättare då.
Fast jag har egentligen ingenting att vara nere för, det bara är tungt när kroppen vill sova bort dagarna.
See you later alligators!
Stuck in reverse?
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse
Att försova sig när man ska skriva NP i matte kanske inte är det bästa, att vakna på fel sätt är något som verkligen kan förstöra en hel dag. Fast nu har ju inte hela dagen gått än så jag ska väl vara tyst om det antar jag. I mitt horoskop ser det ut som att den här dagen är för bra för att vara sann på alla fronter.. Men aow, vi får väl se. Jag tror jag ska gå och lägga mig några timmar för att vakna om på nytt och orka ta tag i allt.
God dag.
Nothing left to lose
While I've held your hand through the darkest night
Don't know where you're coming from but you're coming soon
Jo, gårdagen slutade bättre än väntat. Det var såndär härlig stämning i huset och hela familjen var hemma tillslut ^^
Och nu har jag städat så gott som hela lägenheten, diskat maskinen och fyllt den igen, dammat lite här och var, duschat, ätit lunch och pluggat. Fy fan vad jag är bra ibland, även om jag inte går till skolan för att se sista 20 minutrarna på engelska filmen, men det förlåter jag mig själv för, The Holiday har jag sett förut och den fyller ju bara ut tiden. Jag fick undan ett Geografi uppdrag, Idrotts fördjupning + komplettering och började på engelska projektet istället, det var det värt. För nu är det inte mycket alls kvar, så himla härligt.
Jag fylls av alla bra känslor på en gång, julstämningen börjar infinna sig i min kropp, ryggen har repat sig skapligt, jag vill göra allt aktivt på en gång, villket leder till en supertrött Kim efter skoldagar följda av stallande och stanspringande, eller runt stan promenerande. Igår ledde det till smärre panik när jag kom hem och insåg att ryggen gjorde ont igen, men efter en varm dusch, linement, en varm vetekudde och sömn på det så mår den helt okej igen. Nu ska jag snart åka bussen till söderköping, träffa Milla och rida ut en sväng :) Efter det beger jag mig till Hageby för att rida igen en av två missade lektioner. (sen har jag ju även den där Månadens skötare lektionen att hämta ut)
there aint much to worry about, I can make whatever I want, sometimes I just need some help to realize that. I'm glad I've been going through this now, it has make me a better person, and that's what we all want to be, all the time. Cause we are just living one life.
Undeniabel
Shooting my head of every time
Can't you see what I want you to be?
I can make it by myself
I have always done before
That's for sure
<Kim>
Koncentrationen blev ju inte direkt bättre nu. Men jag får väl nöja mig med att ha gått runt halva stan. Det var det värt iaf. Fast jag är kall om fötterna och mår illa nu, antagligen blir det sängen imorgon. Men jag ska nog försöka ta mig till stallet, det behövs. Och nu ska jag försöka slutföra det där skolarbetet jag pratade om.
Girl laying down
So I gave up waiting for someone waiting
Talking to someone, staring
Jag orkar inte fokusera!!!!!
Alla ord, texter, tankar, måsten, icke-måste-men måste göras i vilket fall samlas i mitt huvud på en area av knappt 2 millimeter känns det som. Inte nog med det, de får dela den lilla millimetern med drömmar, planer, skolarbeten, problem och allt annat. Jag är i stort behov av ett jullov och det är nu och inte om 1½ vecka. Det är ganska så irriterande när man måste försöka logga in 17 gånger efter varandra för att komma åt sina skolarbeten, vilket betyder att min stressnivå har ökat från att vara totalt obefintlig till ganska hög. Det här påverkar självklart allt annat. Jag som var så nöjd med mitt goda humör! Aja, än har jag inte lackat ur än, men man blir ganska irriterad när man kommer hem och det ser ut som skit, VART TOG MINA STÄDNOJJIGA FÖRÄLDRAR VÄGEN? Nej, jag totalvägrar att röra dammsugaren den här gången, inte tänker jag plocka ur diskmaskinen eller fixa något annat heller för den delen. Det är på tiden att de lär sig! Aow, snart har jag nog fått ur mig allt att klaga på så då kan jag börja med mitt skolarbete igen, jag kom faktiskt in på porten nu. Sen kan jag kanske hinna bege mig till HR innan natten slår in. Fast allra helst skulle jag bara vilja lägga mig och sova nu, väldigt länge, i en varm skön säng med fluffigt täcke och mysiga kuddar.
En annan kanske mer intressant eller skrämmande sak är att jag har sett samma gubbe, utländsk av något slag (jag förstår iaf inte vad han snackar för språk), inom samma område, två dagar i rad, han pratar i mobiltelefon också. Så nu vet ni det.
Under my bed
Jag vill sova, länge, länge, länge. Och det kunde jag ha gjort imorse, men jag kilade upp, läste tidningen och drack mitt te, in i duschen ut igen och så den gamla vanliga ramsan + en tidning på sängen innan det var dags för en ny vecka.
Jag borde ha en liten guldstjärna, för jag har kännt mig på bra humör hela dagen. Men nu är jag trött, trött, trött, vill gå och lägga mig och sova länge. Men nej, när pappa kommer hem med pannlampan ska jag ta mig ut till X:et, mysa, skritta ut i mörkret, ta mig in igen, smörja och sedan ta mig hem. Då jag egentligen borde plugga lite, men eftersom mitt schema ser ganska glest ut imorgon så får det vänta. Jag förtjänar att komma hem, bada, ta det lugnt och gå och lägga mig. Verkligen, jag förtjänar nog allt bra idag. Det känns så i vilket fall. Det är lite annorlunda.
And I can't take my eyes of you, wanna be in there forever, wanna make you mine, Ohhh, then I think everything would be fine. But who cares, we are to different anyway, keep on dreaming little me, you wouldn't even see me, not even if you where blind, and not even if there wasn't someone else around. So it's better try too take it all out of my head. Moving forward as usual, cause that's who we are.
We danced anyway
Du är som en saga!
I can't say it with words.
You are too amazing.
Min pärla.
Hageby ridklubbs cirkus 2008 är nu avklarad. Jag tror att resultatet blev mycket lyckat, dessvärre missade jag en hel del idag, mest för min nervousitet steg över alla höjder, rädslan över att ryggen inte skulle klara det. Men det går inte annat än sätta allt på plats med den där hästen, med alla vänliga människor som fick mig till det här, känslan. Ni är underbara! Tråkigt nog blev inte bilderna de bästa pga mörkt ridhus, men jag ska se vad jag kan göra för att få fram bästa möjliga av det som blev taget.
Det är dagar som den här man verkligen ser hur bra personer det faktiskt är man vistas med, alla har sin egen unika egenskap som gör helheten till grädden på moset eller vad man säger... Ni ska vara stolta över er insats idag, för utan var och en hade inte helheten blivit densamma.
Tack igen, en dag att minnas.
Little bit
Men idag har jag insett så himla mycket, först i stallet, jag blev månadens skötare för november, det gjorde mig uppriktigt glad, med motiveringen: att jag trots att jag är bland de äldre tar mig tid och kommer till stallet, att det är så glädjande att se hur jag gullar med min häst ^^ Jag rös i hela kroppen när jag hörde de där orden, och tankarna tog mig genast vidare, Vad vore jag utan den där hästen? Han har ju varit min bästa vän i så många år, det finns ett band jag inte har till någon annan. Han är värd mer än allt man kan önska sig. Okej, han är nog allt jag önskar mig ibland. För allt vi har gått igenom är inget man lämnar bakom sig oberörd, det är så mycket mer.
Sen när jag gick på stan med mig själv, att man ska vara sin egen bästa vän har jag hört någonstans, det ligger nog ganska mycket i det. Jag ska försöka bli det, mer och mer. För jag känner hur jag bara har glömt bort mig själv i allt pluggande, tränande, "hej-jag-orkar-inte-med-det-här-hit-och-dit" , igår hittade jag något som verkligen fick mig att känna efter, vad jag vill göra med mitt liv, hur jag ska ta mig dit och inom vilka tidsramar. Jag insåg att mina mål och drömmar inte alls är omöjliga, jag måste bara tro på mig själv. Det är ingen annan som banar vägen åt en, hur mycket man än önskar det. Det finns ingen som faktiskt förstår vad man tänker och känner, inte ens när man säger eller skriver det. (tänker tillbaka på Geografilektionen i fredags då Claes beskrev en inköpslista, hur självklart det är vilken sorts tandkräm man ska ha om man skriver tandkräm på lappen, men vad får man för tandkräm om man ger lappen till någon som inte vet vad man använder för tandkräm...? En som smakar godis, haha vilka reaktioner, ni kan ju tänka er själva..)
Att vara skadad kanske har lett mig till något bra, även om jag inte har sett det alla dagar... Jag har stannat upp, insett att man faktiskt måste leva även om man inte kan träna, att jag faktiskt är estet innerst inne, jag vill ha tid att spela gitarr, måla, sy och pyssla med annat smått och gott. Och att jag idag var nöjd med mig själv när jag gick på stan, jag minns inte ens när jag kände sådär sist, det måste ha varit när jag började på nyströmska. Uhh, det är sjukt. Allt är sjukt, hur jag reagerar, vad jag gör, känner, allt. Men jag ska nog inte dra upp mera här.
Jag vill bara säga att jag är glad för allt ni har gett mig under åren vi har kännt varandra, vissa minnen är bättre än andra, men utan mycket av dem hade jag inte varit den jag är idag, det är bara så det är. Jag är tacksam, även om det kanske inte alltid verkar så. Det här riktar jag även till er som jag kanske inte har så god kontakt med längre, för trots missförstånd hit och tjaffs dit så har ni betytt något för mitt liv, för min utveckling som människa, och det kommer jag inte glömma. Tänd ett ljus och fundera på vad som har betytt något i era liv, vad ni vill ska följa med er i livet, jag kommer hur som helst aldrig att glömma mina högstadie år, eller mitt första år på gymnasiet, inte heller tiden på östra stenby, eller det jag minns sedan tidigare heller. Träningarna och matcherna med Dagsbergs IF, alla timmar på HR, HKK lektionerna på Vikbolandsskolan, liseberg med Johanna och Sara, tjejkvällarna på djurön, det finns så mycket.
Ta tillvara på er, på det ni har runt i kring er, tänk på vad ni vill och vad ni står för i livet, man kan förverkliga drömmar, jag tänker göra det förr eller senare. Man behöver bara tro på sig själv och rikta blicken framåt. Lycka till
It will not happen here
Moneybrother är bra för övrigt. Och jag smider tankar på framtiden, det är nog första gången i livet jag har gjort något såhär verkligt. Läskigt. Kanske leder det till något gott? kanske sitter jag här med skägget i brevlådan om fyra år och ångrar allt jag tänkte på igår. men det är en annan femma. Min puls har avtagit något nu, det är bara resten som återstår. Och om jag skrev såhär aggresivt och snabbt när jag skrev skolarbeten skulle de vara klara på mindre än fem minuter. Men frågan är hur innehållet skulle se ut egentligen. Aja, det här är nog inte ens värt att publicera, men jag gör det iaf. Så förlåt om ni har tvingat er igenom det, men jag orkade inte ha allt i huvudet när ingenting fungerar.
I have you to thank
There's something special over it, I can't face it in words, but I think you make me think clear in the same time I'm me.
And I think that's why I like you. For real. Yes, for sure, true it is.
Och egentligen har jag inga ord, ingenting. Jag minns inte ens om jag sa något vettigt under min svenska redovisning idag, Janne såg lite smått kryptisk ut (vad nu det betyder) och ingen sa något, det blev en konstig hängande stämning i luften. Men jag har lite övervunnit mig själv på vissa plan och det är nog bra. Men det finns fortfarande lots of things, need to change, fast det kommer väl tillfällen för det med.
Och jag kan inte förstå vart jag har sett dig förut, om jag ens har sett dig, men du påminner så förbannat mycket om någon, om något jag vill minnas men som inte finns. Jag är tom.
No one knows you
No one knows me as good as you do.
Billie the vision hjälp mig till bra humör? Nää, det är bara massa uscch, blää. Allting påminner om dig, dig dig dig dig överallt. Vart tog du vägen? Sluta att skrämma mig såhär. Jag vill ju bara ha dig här. HÄR! Och jag vet, jag vill tro dina ord, men det går inte, dom går rakt igenom, jag är tom nu. Det är ett hål, ett hål där du brukade fylla ut allt. Vart tog du vägen? Sluta springa iväg såhär.
You see, I see that we need eachother now, but it seems like you feel that's another waste of time. But please stop running away, I can't sitting here figure out what's still good. I can't take my eyes of your good parts, please don't let them fade away. You need them as much as I do. So come on we need to be ourself, you know. Just let the pain go, away from us.
Everything'll be alright
Det känns overkligt att ha pillat i sig 21 tabletter. Men sanningen kan inte ljuga. Jag får nog inse att det är såhär, förr eller senare blir det nog bra.
Ett tag gick fingrarna som ett brinnande hav över tangenterna och rapporten tycktes bli klar, men nu känns det som om allt stannade och jag vet att jag måste bli kvar så jag sitter här och stirrar ut i skärmen i hopp om att bokstäverna ska flyga fram av sig själva, men jag kan ju fortsitta här och föreställa mig hur det ser ut när det är klart, eller skriva skiten så att den faktiskt blir klar. Men när faktadelen är klar ska jag dra mig ut, gå lite i den friska luften och öppna hjärnan för att diskutera fattigdomen hej vilt. Hope it better go fast, cause I can't sit here for much longer.
Fast annars är jag faktiskt helt nöjd med dagen hittills, jag gick på grammatiken, fixade en power-point till sv-redovisningen imorgon, och nu sitter jag här och är halvfärdig med uppdraget i geografi som ska lämnas in för byte imorgon. Härligt! (man får mycket gjort när man bara har hjärnan att tillförlita sig på), det är jobbigare att somna dessvärre, fyra kvällar av tomt stirrande upp i taket i hopp om sömn. Men men, snart är det slut på det här, då kan jag fokusera på livet och vara glad. Förhoppningsvis blir blogginläggen lite roligare än såhär också. But I've got no inspiration right now, can't write a single thing.
You and me
Orden vill inte riktigt passa in, hjärnan vill inte producera något läsvärt, lusten försvinner liksom lite då, det är helt enkelt för mycket runt i kring att fokusera på. Rim och grejer blev det också, det får ni som ett extra plus bara.
Jag känner inte alls för skola och tyska grammatik idag, men jag måste palla mig iväg, sitter jag här får jag ändå inget vettigt gjort, det är ju inte långt kvar nu innan lovet heller. Två veckor borde jag klara. Då ska jag minsann palla mig iväg och hälsa på pluttis, han är saknad - precis som mycket annat.
Ta mig till kärlek, ta mig till dans, ge mig något som tar mig någonstans.
I wanna live
En såndär härligt sprudlande vårdag skulle inte sitta alls fel. Jag vill känna den där oförklarliga nya friska härliga frihetskänslan. Jag vill nog vara nykär också, gå runt och kolla på vackra, färgglada blommor och drömma mig iväg. Sitta på ett berg någonstans vid vattnet och önska att jag kunde vara en fågel, få färdas på ytan miltals iväg.It feels like you don't need me anymore, like ju don't wont me. That's make me scared, I don't wont you to go, the fact is that I need you. Why can't you see? Can't nothing stay forever when it comes to me? I'm tired of letting everything go, but I don't know how to keep it here.
Please comeback
Jag lyckas alltid vara sjuk eller skada mig till cirkusen. Fan. Den här gången kanske det är ryggen som hindrar allt, det som kändes så fint, så hedersfyllt och jag vill verkligen, jag vill visa att jag kan rida sådär fint så man får tårar i ögonen, jag vill känna de där minutrarna av himmelsk glädje och samspelet med Noak. Men istället kanske jag får stå på marken och kolla på som alla andra år. Men vad gör man, jag är ingen magiker och kan därför inte trolla fram en ny rygg, har jag tur kan jag rida på söndag, men det återstår att se. Som det känns nu vet jag inte om det någonsin kommer läka inom en vecka. Åt helvete med alkohol, med studsmattor, med dumma idéer, med mig själv.
Fast lite bra känns det ändå, för tyskan gick bra, massor beröm fick jag, Matte nationella kommer att gå bra imorgon, jag känner det på mig, svenska redovisningen vet i sjutton alltså, jag har ju klarat sånt där förut, men nu kan jag inte förstå vart min analystiska hjärnhalva har tagit vägen, antagligen var det fel bokval som orsakade dessa konsekvenser men det går nog att lösa, likaså Geografi uppdraget- det ordnar sig alltid. Till Slutproven i NKB och GE kommer jag hinna plugga för ovanlighetens skull, det kommer bli de betygsmål som är satta. Engelska projektet blir förhoppningsvis något, om jag bara kan komma på ett ämne, tyskan känns så gott som klar fast jag knappt har börjat. Aja, det känns skönt att vara på banan igen, och nu är det snart lov, det behövs, jag ska njuta och ha kul eftersom det antagligen inte blir något jobb.
Nu ska jag väl återgå till mitt pluggande eller bara gå och lägga mig, roligare blir det inte idag. Imorgon kan jag förhoppningsvis ta mig till stallet och berätta den underbara nyheten för omvärlden. :/
If I was king today
Inte sjukdomar och skador där detta kan skapas heller.
Man borde vara fri att göra som man vill, speciellt när det handlar om skolarbeten, tänk om man bara fick skriva ner alla drömmar och upptäckter man har gjort i livet, eller kanske kommer att göra. Då skulle man slippa bekymra sig om hur det gick, vad som kommer nästa gång och hur mycket man måste plugga in för att klara prov hit och arbeten dit.
Jag vill sitta på en äng, i solskenet, med någon trevlig typ, en gitarr eller två, lite god picknickmat, ha trevligt, prata om drömmar och framtidsvisioner, bara njuta av den fina stämningen, känna den friska luften och svala vindarna som friheten skapar just i den där stunden. Jag vill slippa allt vad måsten, betyg, prioriteringar, omöjligheter och allt vad dåliga dagar heter. Livet måste ju innebära bättre saker än så, jag vet ju faktiskt att det gör det. Men varför kan inte tiden räckas till för att spendera på sådant som faktiskt har betydelse, som gör en på bra humör och får en att må bra? Det är svårt med sånt där faktiskt, för det är alltid något i vägen, alltid något som leder en i fel riktning. Så man måste vara uppmärksam och bestämd, då klarar man det. That's what I believe at least.
