Allihave

Främlingar, överallt främlingar.
Främmande ansikten, främmande röster, främlingar överallt.
Faktum är att jag drömde inatt, det har inte hänt på väldigt länge, undrar om jag drömde om främlingar, för det är det enda som kretsar i mitt huvud med all annan stress bland allt jag borde ha gjort och inte ha gjort. Hur som helst sov jag tolv timmar, det är inte normalt, inte alls det minsta normalt, det händer bara när jag är sjuk. Så antagligen är jag lite sjuk eftersom jag hetsar så om alla främmande människor, ansikten och röster. Undrar om det är rädsla som fyller mig, får mig att vilja ta de flyktiga planerna i beredskap. Försvinna.

Hur kan man föresten vara så säker på en plats, men så vilsen när man går därifrån, hur kan man inbilla sig att man vet när man i själva verket inte har en aning. Varför spärrar man allt i förväg, det är en lustig fråga och jag vill lite ha svar på den, men ändå inte, för jag vet inte om jag verkligen vill veta på riktigt. För jag ser läskiga saker, det händer så mycket i mitt huvud, sånt jag varken kan eller vill förstå.

Make it stop, give it up.

tar jag ut händelser i förväg, sånt som kanske aldrig händer.
hope so