Höst på min planet
En nattlig promenad
i en höstmörk stad;
jag kan inte önska mig nåt mer.
Det kliar och kicklar sådär i min näsa, antagligen allt damm som susar runt mellan mig och skärmen, usch, vill inte tänka virus, dom existerar inte. Men påtal om existens så fastnade jag med näsan i filosofiboken igår, mycket intressant om man tycker som jag, jo vi jobbar med existensialism och eftersom jag alltid haft någon konstig samhörighet med ordet existens finner jag mig i att läsa alla dessa konstiga förklaringar till hur allt kommer till, varför vi är som vi är.
Men så vet jag ju att det måste göras massa arbeten också, och mina pluggnerver har inte alls kommit tillbaka från semstern än, nej då, inte det minsta. Men vad gör det om hundra år?
Nu är det ju ändå intressantare och mer lyckorusaktigt att vandra runt om kvällarna i stan, sniffa på hästens toviga man och fånga alla ögonblick av glädje och spontanitet som livet erbjuder såhär års.
Sen borde man ju faktiskt boka sig en Winnerbäck biljett, vore tragiskt att inte gå på konsert när möjligheten finns. Ska undersöka eventuella konsertkompanjoner och pengamöjligheterna, de är alltid så tajta såhär års, för det ska handlas allt man inte handlat under sommaren, allt som behövs för höst och vinter, och så födelsedagspresenter, massor av dem helst. Men vad gör det, om man kan glädja någon är det värt det, för pengar är inte allt, nej jag går hellre runt bland löv och luktar på hösten, det är det vackraste jag vet. Så färggrannt, mysigt, luktar så speciellt, friskt och kyligt men ändå varmt, höstvärme.
i en höstmörk stad;
jag kan inte önska mig nåt mer.
Det kliar och kicklar sådär i min näsa, antagligen allt damm som susar runt mellan mig och skärmen, usch, vill inte tänka virus, dom existerar inte. Men påtal om existens så fastnade jag med näsan i filosofiboken igår, mycket intressant om man tycker som jag, jo vi jobbar med existensialism och eftersom jag alltid haft någon konstig samhörighet med ordet existens finner jag mig i att läsa alla dessa konstiga förklaringar till hur allt kommer till, varför vi är som vi är.
Men så vet jag ju att det måste göras massa arbeten också, och mina pluggnerver har inte alls kommit tillbaka från semstern än, nej då, inte det minsta. Men vad gör det om hundra år?
Nu är det ju ändå intressantare och mer lyckorusaktigt att vandra runt om kvällarna i stan, sniffa på hästens toviga man och fånga alla ögonblick av glädje och spontanitet som livet erbjuder såhär års.
Sen borde man ju faktiskt boka sig en Winnerbäck biljett, vore tragiskt att inte gå på konsert när möjligheten finns. Ska undersöka eventuella konsertkompanjoner och pengamöjligheterna, de är alltid så tajta såhär års, för det ska handlas allt man inte handlat under sommaren, allt som behövs för höst och vinter, och så födelsedagspresenter, massor av dem helst. Men vad gör det, om man kan glädja någon är det värt det, för pengar är inte allt, nej jag går hellre runt bland löv och luktar på hösten, det är det vackraste jag vet. Så färggrannt, mysigt, luktar så speciellt, friskt och kyligt men ändå varmt, höstvärme.
Kommentarer
Postat av: Joliners
höst finfina höst. Jag testade liksom lite hur det var igår, och det var otydligt, men lutade åt att jag har ett problem mindre. Om jag inte får min andra plåga inom några dagar måste jag kolla upp det igen. Det känns lite bättre nu. Fast samtidigt kommer det massa annat onödigt krångel. Folk vill slänga ut mig och så, yey. Tänkte se om vi kanske tar en lite senare promenad idag? Alltså, inte senare än förra gången, utan senare idag. Kjamz<3
Trackback
