Tinnitus i hjärtat
träffad av splitter
mitt i en mening
Det finns innebörd
och den är öerhörd
men den drabbar oss mest med sin försening
Det kanske börjar bli tjatigt med mitt tinnitussande, men jag tycker det är så fint, tjuter ständigt sådär skärande vackert, fast det tycker man nog inte om man verkligen har tinnitus. Så antagligen vet jag inte, en än gång vad jag pratar om. Men lite så är det just nu, vi hade en superintressant föreläsning om livsåskådningar igår, det är sånna föreläsningar när man inte säckar ihop och halvsover utan antecknar och suger in allt så flitigt, så flitigt. Jag skulle nog kunna passa in lite var stans i alla de där olika åskådningarna, jag må vara en väldigt underlig människa med väldigt brett sinne.
Idag har jag mest dödat hjärnceller, i form av matteprov, och det gick väl helt okej tillslut. Precis som allt annat, och körlektionen var ett stort plus, jag har verkligen tagit till mig allt! Det gör mig stolt, nästan lite tårögd, fast jag inte känner för att vara blödig. Annars var skogsturen på X:et rätt fin, vi nosade på körsbärsblommor, trampade ner vitsippor, kollade på hackspettar och hoppade över stockar. Noak var på väldans glatt humör när han fick syn på mig, det gjorde mig glad med. Så nu ska jag sova med glädjen och förvandla den till energi att genomföra engelska nationella imorgon, som följs av basgrupp, shoppingtur med lillasyster och ridning på kvällen! Noak och jag har 6 år tillsammans imorgon, tänk vad tiden går fort, alldeles för fort.
You're my heart, I'm walking for you.
mitt i en mening
Det finns innebörd
och den är öerhörd
men den drabbar oss mest med sin försening
Det kanske börjar bli tjatigt med mitt tinnitussande, men jag tycker det är så fint, tjuter ständigt sådär skärande vackert, fast det tycker man nog inte om man verkligen har tinnitus. Så antagligen vet jag inte, en än gång vad jag pratar om. Men lite så är det just nu, vi hade en superintressant föreläsning om livsåskådningar igår, det är sånna föreläsningar när man inte säckar ihop och halvsover utan antecknar och suger in allt så flitigt, så flitigt. Jag skulle nog kunna passa in lite var stans i alla de där olika åskådningarna, jag må vara en väldigt underlig människa med väldigt brett sinne.
Idag har jag mest dödat hjärnceller, i form av matteprov, och det gick väl helt okej tillslut. Precis som allt annat, och körlektionen var ett stort plus, jag har verkligen tagit till mig allt! Det gör mig stolt, nästan lite tårögd, fast jag inte känner för att vara blödig. Annars var skogsturen på X:et rätt fin, vi nosade på körsbärsblommor, trampade ner vitsippor, kollade på hackspettar och hoppade över stockar. Noak var på väldans glatt humör när han fick syn på mig, det gjorde mig glad med. Så nu ska jag sova med glädjen och förvandla den till energi att genomföra engelska nationella imorgon, som följs av basgrupp, shoppingtur med lillasyster och ridning på kvällen! Noak och jag har 6 år tillsammans imorgon, tänk vad tiden går fort, alldeles för fort.
You're my heart, I'm walking for you.
Kommentarer
Trackback
