Allihave

blås upp mig och stick hål på mig
blås upp och stick hål på mig igen

Jag behöver spricka för att få ur mig allt det här, det rinner snart över, jag svär. Förvirringen tar fart, ångesten med såklart, vad betyder det för dig nu?
   Läste nyss bandsläppet från Hultsfred dessutom, kan det bli värre än att jag antagligen inte kommer vara där? Jag vill, men saken är att jag ju ska åka iväg på pilgrimsresa veckan efter och vad räcker pengarna till om man inte får något sommarjobb? Det är inte konstigt jag vill spricka.
   Måste plugga, men lusten finns inte någonstans. Öppnar böcker, sorterar, tittar ner, försvinner bort, springer iväg, kommer tillbaka, slår ihop, går ut, eller gör något helt annat. Det kommer sluta illa det här. Engelska analysen blir antagligen första arbetet sen jag började på Kunskap som blir inlämnat försent. Men ibland kan man inte göra så mycket mer än vänta på lusten. 
   Är så förbannat trött på att göra allt halvhjärtat, det har varit så alldeles för länge nu, med alldeles för mycket. Snart blir det fullt-krut-rut som gäller, inga fjösiga insatser som bara räcker halvvägs. För imorgon ska jag ut i skogen och fotografera med Maria, det behöver jag, innan jag ska kila ut till Xelipex och rida! Sen på tisdag har jag muntligt nationellt prov i svenska, och poetry slam i engelskan. Vi får väl se hur det går med tanke på min lust. Att inte göra någonting alls, förutom att spricka!