Allihave

Ibland är det svårt att veta vad som är tillräckligt, vad som är på riktigt, vad man vill, varför man tappar kontrollen över sådant som kanske är det mest självklara, det enklaste i hela världen. Då får man försöka bita sig i tungan och ta sitt förnuft till fånga, det försökte jag börja med den här morgonen.
   För trots om helgen i stort har varit ovanligt bra och händelserik, finns det mycket som flyger omkring inuti hvuudet. Saker som aldrig riktigt verkar få någon rätsida, som tycks kunna kretsa runt i kaos för evigt. Men jag gör så gott jag kan, i vilket fall försöker jag inbilla mig det. Idag är det inte tillräckligt, det är det nog aldrig egentligen. För någonstans försvinner allt i kaos förvirring och min kontroll ligger i någon annans händer, jag följer bara rälsen åt det håll den leder. Undrar vad som skulle hända om jag valde riktning själv, skulle allt spåra ur då?
   Ganska troligt med tanke på alla omständigheter, och kanske inte alls, för mitt förnuft kanske är bättre än jag antyder. Men vilken skam det vore att upptäcka att man inte tagit tillvara på det i sånna fall, fast kanske är det precis vad jag gör, när det verkligen behövs. nothing change it