Banana Pancakes
We got everything we need right here and everything we need is enough
just so easy
when the whole world fits inside of your arms
do we really need to pay attention to the alarm?
Som de där slagen på strängarna, simtagen, eller lyften som görs så enkelt, så borde allt annat också vara eller göras. Men så är inte allt jämnt, även om mycket blivit förändrat på sistone. Kan vi inte bara drömma oss iväg sådär som förr, titta ut i ingenstans och fastna där, glömma allt runtomkring och bara se vad vi vill, skratta när vi målar vår lilla trista värld i regnbågens alla färger och gör allt vackert. Måste vi verkligen vara närvarande hela tiden, kan man inte bara få sväva iväg, är det för mycket begärt? Vad behöver vi egentligen? Ett gott skratt, en vänlig själ, värmande hand, nya vyer, så kan vi må bra. Tänk så lite som behövs för att man ska vilja fortsätta, våga upptäcka, önska undersöka, gå vidare. Några simtag och allting känns övervinnerligt. Det är underligt, allt, jag hinner inte riktigt med i drömmandet och tänkandet, för det händer så mycket runt omkring och jag vill vara överallt samtidigt. Men just nu känns det som om jag har allt, så jag klagar inte, lutar mig bara tillbaka och drömmer om nya höjder, galna vyer av skyar jag aldrig sett, horisonter att utforska, främlingar att lära känna.
But I still miss times we had before I decided to leave.
When I think about it now, I still can smell all what it did taste.
Want it back? In the future perhaps.
Confusion is my middle name
just so easy
when the whole world fits inside of your arms
do we really need to pay attention to the alarm?
Som de där slagen på strängarna, simtagen, eller lyften som görs så enkelt, så borde allt annat också vara eller göras. Men så är inte allt jämnt, även om mycket blivit förändrat på sistone. Kan vi inte bara drömma oss iväg sådär som förr, titta ut i ingenstans och fastna där, glömma allt runtomkring och bara se vad vi vill, skratta när vi målar vår lilla trista värld i regnbågens alla färger och gör allt vackert. Måste vi verkligen vara närvarande hela tiden, kan man inte bara få sväva iväg, är det för mycket begärt? Vad behöver vi egentligen? Ett gott skratt, en vänlig själ, värmande hand, nya vyer, så kan vi må bra. Tänk så lite som behövs för att man ska vilja fortsätta, våga upptäcka, önska undersöka, gå vidare. Några simtag och allting känns övervinnerligt. Det är underligt, allt, jag hinner inte riktigt med i drömmandet och tänkandet, för det händer så mycket runt omkring och jag vill vara överallt samtidigt. Men just nu känns det som om jag har allt, så jag klagar inte, lutar mig bara tillbaka och drömmer om nya höjder, galna vyer av skyar jag aldrig sett, horisonter att utforska, främlingar att lära känna.
But I still miss times we had before I decided to leave.
When I think about it now, I still can smell all what it did taste.
Want it back? In the future perhaps.
Confusion is my middle name
Kommentarer
Postat av: Mat
Ja, det finns en hel del^^ Jag har en lång lista:P Men vi får göra det, i think:)
Trackback
