Allihave

Det lät fint, visst gör det? Jag vill också ha vingar! Fast jag tror jag har det, i vilket fall de dagar jag jämför mig med fåglar och så. Fast jag kanske misstar mig där, men det är nog bara för att jag drömmer om att vara fin. Sådär som de som får vingar när de älskar. Ojj, vad svammel det blir. Men jag känner för det, så det så. Mina läsar verkar också gilla det, konstigt nog har de skjutit i höjden, fast det gör inget, jag blir bara glad! Även om jag ibland känner mig lite för begränsad med vad jag kan skriva och så, fast vem har sagt att jag inte får skriva vad jag vill? Det är min blogg, och ska den vara värd att läsa ska den ha intressant innehåll. Och fjutt på er av annan åsikt.

Rolle & jag spenderade lite tid på banan tillsammans i kylan, det var fint, sen hörde vi konstiga ljud från blåa sirener och så kom en Junak med självlysande gult täcke och skrämde oss lite, eller gjorde oss nyfikna. Men jag tror vi båda tyckte om det fina på banan, för det gick framåt och vi börjar komma rätt så bra överens nu, sånt är alltid värmande. Så svettiga tog vi oss därifrån i sällskap med Junak den självlysande och hans vän den snälla pratglada lilla tjejen.

Inget kunde ha gjort mig mera hel, tack du som gjorde mig hel.
För tonerna i mina öron är helt sagolikt underbara.
& jag vill bara sjunga med, fast jag inte kan texten.