a new land
Ibland är det bra att förvänta sig en sak och inse att det inte alls var så. Man fylls med en mystisk glädje, fast man egentligen inte blir särskild glad. Det är nog dagens största upptäckt. Näst efter att det är ett helvete att skruva genom metall och trä med träningsverk i bröst och armmuskler, att betong dammar något otroligt mycket, att jag fortfarande är bästa smoothie-makern och att det är kallt ute.
År 2008 har inte fått någon snygg sammanfattning, vet inte om det behövs eller kan göras, sånt brukar mest ge en massa konstiga krav på det nya året, och leda till missuppfattningar. Så jag kan väl kort och gott säga att det var ett händelserikt år, konserter, vänskapsband, resor, böcker, träningsformer och vanliga dagar som fick upplevas. Och så första riktiga förhållandet såklart, allt gav mycket glädje och jag är väldigt tacksam åter igen för allt ni gett mig. Jag måste nog säga att 2008 var det år som gav mig det mesta, både glädje och sorg, men framförallt insikter hos mig själv. De viktigaste av dessa kommer förhoppningsvis hjälpa mig framåt i fortsättningen. Och jag hoppas förstås att ni också har fått ut något bra utav det, trots att jag kan vara en riktig skit ibland.
Nervousiteten inför morgondagen har infunnit sig, skola igen. Det känns lite åt alla håll, men jag ska försöka samla mig, och göra det till något bra. Det här ska trots allt bli ett år utan skolk, med fina betyg och en starkare självkänsla? Önska mig lycka till.
