Go go

De tunna papprena känns som betong mellan mina fingrar, vattnet som rinner genom min hals väger bly och minsta lilla rörelse påminner kroppen om gårdagens bravader.
  Efter en dag i ljus, snö vitare än socker, liftar, backar, bussresa, musik, tyska läsning, två filmer känner man att man lever. Fast man önskar man kunde ligga kvar i sängen och spela död. Allting höll, dagen flöt förbi, ljuset och tystnaden i liften uppskattades nog mer än själva åkningen. Men det är vi nog flera om att disskutera, men jag står fast vid min åsikt. Hade önskat mig en kamera och att egentligen bara få sitta där uppe på toppen och titta ut över världen och drömma mig bort bland alla snötyngda granar, människor i svischande fart och kylan av fartvinden mot kinderna. Rätt härligt.

  Idag blir det träffa Linnéa om ca två timmar, för att sedan palla mig ut till Exet och mysa, rida och allt annat som hör till. Sen kan vi ju disskutera vem som sover gott inatt, för det är jag ganska säker att jag har ett bra svar på. Men först ska jag nog pyssla klart här hemma i lugnet och väcka mina muskler.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0