Sunlight

Det kliar så i mitt öra, jag vill ställa mig upp och skrika, eller bara hoppa runt på tå! Det finns så mycket känslor jag bara vill förklara, men jag hoppar bara runt. (Läs: allt jag skriver kanske är strunt)

Jag tror du har fått mig att vandra på moln, jag hoppas och hoppas, men vågar inte drömma. Det finns ingenting att ta på, men jag är fast, du är fast, i mitt huvud, ett virrvarr av tankar. Nämen, där sitter jag! eller nej, jag svävar med lätta steg traskar jag framåt, som på moln. Det är som en saga alltihop, lite obeskrivligt, men himla fint. Det finns en sekund jag minns så väl, undrar när jag sist kände mig såhär. Barnsligt förtjust i något, som man egentligen aldrig kommer att få. Hur mycket man än önskar, hoppas och ber. Så finns det vissa saker som bara inte kommer att existera i ens lilla lilla värld, ens hårda verklighet man helst vill förgöra. För det vore rätt fint om jag fick sväva såhär för en längre tid.

I like to fly when you're around in my head, I like every step I'm to take, just beacause it's so easy, to fly.
When there is no change at all, no one is going to save you if you fall.
That's just how it is.
Sorry if I did hurt you.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0