Last Night, Never Again
Undrar om det var skönhetssömnen jag längtat efter, eller om det var tappade timmar som passade på att komma ifatt. Det är i vilket fall inte likt mig att sova 11 timmar ena natten + 15 timmar natten efter, vilket kanske förklarar ett och annat. Ändå är jag trött när jag vaknar, vill krypa ner under täcket igen, för allt sover redan.
Men nej, det är lov, lov har man inte varje dag och då vill man vara frisk och göra roliga saker. Men jag är sjuk, sover och gör roliga saker, vilket resulterar i mer sömn än vad som låter normalt. Men den här veckan är det glädjen och ljuset jag lever för!
Snart ska jag ta mig ut till X:et och göra lite nytta, det förtjänar vi båda två. Det var så härligt i måndags, allt gick som i en dröm! Skogspromenad i grönska, dressyr på bana, med något av en drömlik känsla. Det är underbart när man inte går in med några krav alls och det slutar i en perfekt blandning av glädje och sammhörighet. Vi hoppas på samma lycka idag, men kanske det blir ett par hinder istället för dressyrande, det återstår att se.
