Allihave

Det är inget kul att vara sjuk och gå i skolan, så mycket har jag konstaterat. Man känner sig rutten, seg och det gör inte saken värre när allt krånglar. Men Milla gav mig den smarta idén att gå till Mattson för att fixa allt med matten, och jag gjorde som hon sa, min smarta barndomsvän och hennes Mattson räddade min matte, och dagen! Ami bidrog nog lite grann med sin Panodil, för efter den blev jag som frisk igen! Nu har jag hunnit hem, laddat om, skrivit ut en massa mattepapper och druckit te (min drog de senaste veckorna) för att invänta pappa och en 4 timmar lång handledarutbildning på körskolan. Snacka om att jag är bra på att effiktivisera mina dagar. Och under mitt långa hål på lunchen kändes det som om jag inte hade något att göra, men nu minsann, har jag att göra för hela livet! :O
Nej, inte riktigt, men det är betydligt mer än i förmiddags. Men jag är lugn som en nötkärna, och frisk som jag vet inte vad. (ironi) det känns ungefär som jag har ett plommon i halsen : / men nu har vi inte tid att tycka synd om oss själva, det har jag gjort tillräckligt. Och kom ihåg, de finns alltid de som har det värre! Så det är bara att bita ihop och knata vidare.
Imorgon till träningen är jag frisk, så det så. För träning och stall är allt jag vill ha nu. Känns som om det är allt som jag behöver med. Inte ens en liten halvtimme har jag spenderat på träning sedan i fredags, om inte skogsröjet i lördags räknas är klart... men förutom det.

Nej nej, snart är det bråttom här. Brinner i fingrarna ungefär, har nog aldrig skrivit ett blogginlägg såhär snabbt. Jag uppdaterar er kanske när jag kommer hem till kvällen, om min andra blogg, som jag har funderingar på att ta upp igen.. Man vet aldrig.

Puss och hej! :)