Times like these

I am a little divided
do I stay or run away
and leave it all behind?

Den där glada nöjda känslan varade inte länge. Besvikelsen tog över och fyller mig rakt igenom, men ändå känner man sig sådär tom och meningslös. Jag tycker inte om det. Men det blir till att kämpa idag, hemifrån, få undan allt skolarbete, städa rummet, rensa garderoben. Så kanske jag kan få vara lite nöjd ikväll i vilket fall. Även om jag är "sjuk" och dum. 

Somewhere else I'm hoping for my best.
I can't just fail with this.
I want sucess.

I'm just asking for someone to believe.
More than any other, more than me.

Kommentarer
Postat av: Mary

Jag vet hur det känns. Man känner sig en dag som att man är påväg att resa sig igen, att man är påväg uppåt, till den glada&lyckliga personen man vill vara. Och när man vaknar nästa dag är man tillbaka på ruta ett. Det gäller att man tar vara på dom bra dagarna, för man inser ganska snart att dom inte kommer allt för ofta. Det är surt, men det verkar som att vi är födda till att kämpa. Och det är också det som vi måste göra, även fast det känns enormt jobbigt och orättvist. För sånt är livet, tyvärr. Finns här iallafall, i alla väder& det hoppas jag att du vet! <3

2008-10-22 @ 09:20:15
URL: http://marypoynter.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0