Life in Technicolor
Aldrig igen ska jag försöka förtränga hur mycket du betyder för mig, aldrig någonsin. Det är helt enkelt så att vi är ämnade att vara tillsammans, and that's it. Man blir aldrig för gammal för att hålla ett band till en god vän, till en bästa vän. Det finns ingen som kan både ge och ta lika mycket kärlek på en och samma gång, inte så som du gör. Min kropp och själ fylls med lycka och värme. Munnen ler, pratar vänligt, händerna klappar ömt och läpparna vill bara ha mera an den unika mjukhet dom känner framför sig. Du är bara ett tecken på att liv kan vara det vackraste som finns på en och samma plats, och jag behöver dig alldeles för mycket! Om tiden kunde räcka till, men nu vet jag att jag ska försöka göra bästa möjliga av den saken, för det är helt klart värt det. Speciellt efter det besked jag fick idag, det känns som ett hedersuppdrag och jag kan inte annat än bli lite stolt och sådär barnsligt glad. Tillsammans med dig känns det som om allt är möjligt och jag ska verkligen försöka samla det bästa för att göra det här till det bästa möjliga! Vi är värda det här, efter allt ont som har vänt till något gott. Mirakel kan ske om man bara har någon att brinna för, någon att älska, någon man inte vill lämna för allt i världen.
Dagen har för övrigt bestått av alldeles för mycket chokladätande och några små orosmoln kring datakraschar.. Men det ordnade till sig och jag kan nog fullfölja den här dagen med tankarna i Naturkunskapsboken så småningom. Först måste jag bara berätta att jag har lärt mig något nytt, flera saker faktiskt. Ett nytt ord, kors i taket! Spännande var det också, det är inte så dumt att läsa horoskop ibland ^^
