Allihave

Den här dagen har varit allt annat än bra.
Jag har varit allt annat än glad.
Och innerst inne önskar jag nog att jag låg kvar i sängen.

Men icke sa nicke, jag gick till skolan.
Vi hade en lektion, såg en film The Last Days hette den om jag inte minns fel.
Den handlade om Hitler och alla judar de gasade osv... Om några som överlevde.
Och den var säkert jättegripande och hemsk och allt sånt.
Men jag kände inget medlidande, jag tyckte inte den var sådär fruktansvärd som jag borde.
Vad är felet egentligen?

Är det för att jag inte kan uppskatta det jag själv har?
För att jag har det för bra?
Aja, inte fan vet jag.
Men den gjorde i vilket fall som helst inte tankarna bättre...
Sen gick Sabina och jag till arbets museum och kollade på utställningen man skulle se också..
Och svarade på frågorna..
Efter det knallade vi upp på stan..
Sen bar det av hemåt.

Det blev ingen träning för min del idag.
Har mått illa hela dagen, och det blev ju inte bättre när jag fick huvudvärk också..
Huvudet känns som ett åskmoln, hela jag faktiskt.
Men det är sånt man får härda ut ibland.

Ibland vet jag inte vad som faller mig in.
Egot styr mig.
Det skrämmer mig.
Jag vill vara normal, men allt jag lyckas med är motsatsen.
Men jag säger som Sabina.
"Puss på livet va!"