Allihave

Precis när det kändes som om allting tagit en positiv vändning, rasar allt utav helvete fort.
Och egentligen finns det ju inget konkret man kan sätta fingret på och säga är felet.
Fast jag vet nog, lika väl som ni.
Jo, just det. Det är jag som är felet.
För det är bara jag som kan ändra på saker och ting.
Men ibland kan man inte det, inte ens när det handlar om ytterst personliga saker.
I vissa fall har man ingen makt, och det här är nog ett sådant.
Ingen makt och ingen lust.
Vad gör man då?

Det börjar i vilket fall som helst kännas något sånär hemma i lägenheten.
Det blev ommålat i tisdags, och nu är det klart.
Sängen är på sin plats, och igår köpte jag en spegel, lite ljus och en kudde..
Så lite mera hemtrevligt blev det. Det ska bara in lite mera grejer, upp lite tavlor och så..
Sen är det så gott som klappat och klart.

Men jag saknar ändå hemmet.
Det är ju här allting finns, alla minnen, allting.

Ah, det har i vilket fall som helst gått snart en vecka sedan jag var i stallet senast.
Fan, vilken ångest jag känner. Jag vill ju vara där, men jag kan fan inte gå ut.
Jo, men jag har ingen lust med något.

Kan någon ge mig lite lust, lite ork och lite vilja att leva?
Helst på burk, glasburk. Så man kan ta lite när man behöver..

Aja, jag ska väl inte klaga, men ibland önskar jag bara att jag kunde råka ut för en olycka eller något så jag kunde se saker från ett annat håll.. Uppskatta allt lite mer. För som det är nu, är det ingen mening med något.
Bajs på livet säger jag bara.

Men jag pratade med Jollis idag igen :)
Hon är så gullig, jag blir glad.
Måste träffa henne snart igen.
Men nu ska jag faktiskt plugga!

Byeaa.