Higher Ground
Nu är jag vaken sådär tidigt igen, faktiskt ännu tidigare, för jag var på Djurön och skulle åka med Pappa in till stan, så det blev till att gå upp 6.00, äta frukost, mata kaniner och så iväg, han släppte av mig vid resecentrum så jag kunde cykla hit på min lilla cykel, och bilisterna är inte roliga på morgnarna.. Usch.
Igår blev en minst lika effektiv dag som i måndags och idag kommer den nog bli ungefär desamma, fast med annat innehåll. Och så imorgon ska jag hoppträna på Exet för Jenny, det är lite pirrigt med tanke på att jag bara har testat på lite kavalettis innan, som visserligen var igår, men aja, det kommer nog gå ihop sig det med. Det är bara att göra sitt bästa :) Men innan träning osv, ska jag träffa Lejla :) Det var så himla länge sen nu, inte sen storåfestivalen i början av sommaren :O
And that's the way it goes...
Och nu har jag suttit och sytt i nästan exakt en timme, spännande. Nålar hit, tråd dit, och så foten på pedalen och vips så var två båtdynor nålade, och två klänningar fixade. Jag är stolt. Önskar att jag kunde ta mig tiden att sy lite mer, lite oftare. Helst kläder, jag ska fundera vidare på saken.
Och när jag satt där och sydde, eller tänkte på annat, som jag tror den mesta tiden gick åt till. Men men, i vilket fall så insåg jag hur mycket jag har varit med om, fått uppleva, hur mycket olika människor jag träffat och hur många av dom som har varit med och format mig, vissa saknar jag, för det jaget vill jag ha, jag vill vara den Kim nu. Jag vet inte om det känns omöjligt eller bara dumt, men det är så långt bort och flera tänker nu, varför vara något man har varit, du är väl starkare osv idag.. Men jag tror faktiskt inte jag är det. Jag tror att den Kim var den starkaste av alla Kim, henne vill jag ha tillbaka nu! Någon som kan fixa det? (Jag vet vem och vilka!) Det krävs ungefär 5 personer i form av vänner, en och annan lärare, en högstadieperiod, en familj, en häst eller två, och lite hat mot allt och alla.
Det är faktiskt en annan sak jag har insett. Jag tror jag har skrivit om det förut. Men det är i vilket fall hur svårt jag har för att nöjja mig med saker som är omkring mig, miljöer osv, och vänner, jag kan verkligen inte uppskatta någonting förns det är försent och det är absolut omöjligt att få det tillbaka. Det är lite synd, för det gör att jag ångrar en hel del val jag gjort hittills. Ett utav dem var nog att jag bytte från nyströmska. Även om det kanske var vad som behövdes för att hitta tillbaka. Men jag tror inte jag hittade riktigt rätt tillbaka, för jag ville ju gå Estet! Jag ville måla, utveckla mitt estiska sinne osv.. Men nu sitter jag här och det är enbart drömmar fortfarande, för jag var så dum och inte tog tillvara på det då! Usch.
Och mitt horoskop skrämmer livet ur mig :O Idag stod det: Kom ihåg: Du kan inte förvänta, att din partner, dina vänner eller din familj kan gissa sig till, vad som försiggår i ditt huvud.
Jag blir riktigt rädd. För jag går omkring och tänker hela tiden..... :S
Igår blev en minst lika effektiv dag som i måndags och idag kommer den nog bli ungefär desamma, fast med annat innehåll. Och så imorgon ska jag hoppträna på Exet för Jenny, det är lite pirrigt med tanke på att jag bara har testat på lite kavalettis innan, som visserligen var igår, men aja, det kommer nog gå ihop sig det med. Det är bara att göra sitt bästa :) Men innan träning osv, ska jag träffa Lejla :) Det var så himla länge sen nu, inte sen storåfestivalen i början av sommaren :O
And that's the way it goes...
Och nu har jag suttit och sytt i nästan exakt en timme, spännande. Nålar hit, tråd dit, och så foten på pedalen och vips så var två båtdynor nålade, och två klänningar fixade. Jag är stolt. Önskar att jag kunde ta mig tiden att sy lite mer, lite oftare. Helst kläder, jag ska fundera vidare på saken.
Och när jag satt där och sydde, eller tänkte på annat, som jag tror den mesta tiden gick åt till. Men men, i vilket fall så insåg jag hur mycket jag har varit med om, fått uppleva, hur mycket olika människor jag träffat och hur många av dom som har varit med och format mig, vissa saknar jag, för det jaget vill jag ha, jag vill vara den Kim nu. Jag vet inte om det känns omöjligt eller bara dumt, men det är så långt bort och flera tänker nu, varför vara något man har varit, du är väl starkare osv idag.. Men jag tror faktiskt inte jag är det. Jag tror att den Kim var den starkaste av alla Kim, henne vill jag ha tillbaka nu! Någon som kan fixa det? (Jag vet vem och vilka!) Det krävs ungefär 5 personer i form av vänner, en och annan lärare, en högstadieperiod, en familj, en häst eller två, och lite hat mot allt och alla.
Det är faktiskt en annan sak jag har insett. Jag tror jag har skrivit om det förut. Men det är i vilket fall hur svårt jag har för att nöjja mig med saker som är omkring mig, miljöer osv, och vänner, jag kan verkligen inte uppskatta någonting förns det är försent och det är absolut omöjligt att få det tillbaka. Det är lite synd, för det gör att jag ångrar en hel del val jag gjort hittills. Ett utav dem var nog att jag bytte från nyströmska. Även om det kanske var vad som behövdes för att hitta tillbaka. Men jag tror inte jag hittade riktigt rätt tillbaka, för jag ville ju gå Estet! Jag ville måla, utveckla mitt estiska sinne osv.. Men nu sitter jag här och det är enbart drömmar fortfarande, för jag var så dum och inte tog tillvara på det då! Usch.
Och mitt horoskop skrämmer livet ur mig :O Idag stod det: Kom ihåg: Du kan inte förvänta, att din partner, dina vänner eller din familj kan gissa sig till, vad som försiggår i ditt huvud.
Jag blir riktigt rädd. För jag går omkring och tänker hela tiden..... :S
Kommentarer
Postat av: jolä
Du är ingen skunk Kimono, du är en älg, the älgest älg <3
Postat av: Joohanna
Läskigt horoskop .. eftersom du är en liten funderare :o ^^ Vem är den träningsintresserade? (a) :D duu? :D
Trackback
