Rock'n'roll-blå ögon
Det känns som en komplicerad dag.
En annorlunda vecka.
Ett nytt år :O
Hur kommer det sig?
Det kändes stabilt ett tag, fast jag balanserade på en lös tråd. Men sen blev tråden stabil och jag flaxade fram och tillbaka, och nu är jag inte riktigt medveten om vart jag befinner mig. Det är jobbigt. Jag önskar det var annorlunda.
Och ibland finns det inget annat än en bra Håkan Hellström som man kan sväva iväg med, till tider ingen längre minns, till dagar ingen förstod, man sitter liksom ensam kvar med den salta smaken av tårar, en sliten tröja och en hel rad minnen, som man bara kan ta vara på själv, eftersom alla andra redan har glömt dem.
En annorlunda vecka.
Ett nytt år :O
Hur kommer det sig?
Det kändes stabilt ett tag, fast jag balanserade på en lös tråd. Men sen blev tråden stabil och jag flaxade fram och tillbaka, och nu är jag inte riktigt medveten om vart jag befinner mig. Det är jobbigt. Jag önskar det var annorlunda.
Och ibland finns det inget annat än en bra Håkan Hellström som man kan sväva iväg med, till tider ingen längre minns, till dagar ingen förstod, man sitter liksom ensam kvar med den salta smaken av tårar, en sliten tröja och en hel rad minnen, som man bara kan ta vara på själv, eftersom alla andra redan har glömt dem.
Sitter på ett stängsel
håller takten med foten
barnen leker
leker i eftermiddagsolen
Jag vill se dom där skyarna igen
jag vill försöka igen
den här gången
den här gången
kanske världen förstår oss
Rockenroll, blåa ögon
Kommentarer
Trackback
