Allihave

Att vakna och se solen skina in genom persiennen är nog det mest glädjande som finns såhär års. För att sedan kila in i dusch, äta frukost och göra sig redo för att bege sig ut till landet är inte heller fy skam. Landet, ni ser. Jag avskyr det, men jag säger inte hem längre. Jag tror inte jag är hemma någonstans numera. Det känns lite tungt, men det är sånt man vänjer sig vid..
Att ha sällskap med sig var nog ännu bättre, och sen att komma ut till vattnet, skogen och alla vitsippor. Nej, jag tror inte det kunde bli mycket bättre, om då solen inte hade gått i moln, men det var inte hela världen. För jag var varm inombords och det räckte för mig. Det var en bra dag. :)

Samma sak idag, jag blir stark av solen, när den skiner in sådär genom persiennen och lyser upp allt. Inte riktigt lika stark blir man när man tittar på klockan och inser att den är 6.58 på en söndag. Men inte ville jag sova mer inte, nej nu är vi uppe och fullt pigga och klockan är knappt halv nio :) Ska kila till stallet så fort mitt hår har torkat, sen får vi se hur resten av dagen blir. Någonting säger mig att jag och Linnéa planerade något om idag, men vad är frågan.?

Lite tid för den andra bloggen, och några låtar på gitarren innan jag beger mig av till min fina lilla prins :) NOAK <3