Allihave

Glass är gott. Och jag tänker äta mängder, fast nu är den ju iof slut i paketet, så det blir svårt.
Undrar vad jag skulle göra om det inte fanns glass. Undrar vad morfar skulle göra.
För en gång när jag var liten, delade morfar och jag på en 3 liters paket.. eller inte riktigt, för resten av La Familja åt lite var.. men i stort sett så delade vi på den. Och jag saknar nog de tiderna. Väldigt mycket.
När släkten var en liksom, istället för 6 olika. När alla stod ut med varandra.
Det var fint. Nostalgi.

Och det är fredag. Den känslan känns bra. Visst gör den? Efter en hel veckas slit, plugg, stress, ångest och massa annat jobbigt. Och jag känner bara hur lusten att förändra allting biter allt hårdare i mig, och hur verkligheten känns allt närmre. Fast jag svävar, någonstans mellan himmel och helvete.
Vad gör vardagen och verkligheten med oss?

Jag vill spela gitarr.
Massor... Massor
med dig.
Men du är inte här.
Vi är så långt isär.
Vart försvann allt?
Ge mig tillbaka.
Kom hem igen.
Jag saknar dig.

Fan, jag funderar över skolarbete. Det finns inget annat i min hjärna.. Eller jo, det gör det. Men mycket kretsar runt just skolarbete och jobbiga känslor. Om vardagen och allt annat onödigt. Fast nej, nu ska jag släppa det. Börja leva lite. Så som jag vill liksom. I frihet. Med mig själv. Kom gärna och hälsa på. Jag tycker om besök.