I will follow you into the dark

Egentligen vill jag skriva och berätta allt underbart som har hänt den här veckan/helgen.
Men om jag gör det har jag en känsla av att jag låter det svalna, och just nu känner jag bara för att njuta.
Fast ändå vill jag skriva liknelser så ni förstår hur jag känner mig, men just nu kommer jag inte på några bra.
Eller kanske, jag är nog på gränsen mot så glad som jag var efter Håkan-konserten den 2/9 -06, ojj, det är ett helt år sen. Läskigt vad tiden går fort. Och för er som inte vet hur glad jag var då får jag försöka göra en liknelse.

Tänk er att det är kvällen innan julafton, ni vill inte gå och lägga er för att ni inte vill missa när tomten kommer in igenom skorstenen med alla paketen. Men ändå är ni så trötta att ögonen skulle kunna snurra ett varv runt där inne i ögongloberna, ni går lite halvt motvilligt med på att gå och lägga er när era föräldrar nätt och jämnt släpar in er i sängen. Ni somnar fort, och nästa morgon när ni vaknar... Smyger ni ut till Julgranen i vardagsrummet (våran brukar stå där iaf) och kollar in hur många paket det ligger under granen, och vilka som skulle kunna tänkas vara till er..  Sen får vi hoppa lite för annars tar det här alldeles för lång tid. Efter halva dagen har gått full med förberedelser och lekar i snön (som förhoppningsvis fanns där) är det dags för julmaten.. Och ni vet att det är efter maten som man får öppna paketen, egentligen inte förns efter kalle ankas jul osv, men i år har ni bestämt att man får öppna efter maten. Så ni kastar i er maten fulla av förväntningar över vad som kan finnas i just era paket.
Är det, det där spelet som du verkligen önskade dig? Eller får du en stickad ylletröja som sticks?
Och där får ni fortsätta att fundera själva, för det jag vill få fram var förväntningar. De kan vara både bra och dåliga.
Den här gången hade jag inte förväntat mig någonting och fick just allt det jag önskade. Visst är det bra konstigt?

Okej, att jag fick kanske är att ta i. Men jag fick en glad känsla och det är allt jag har längtat efter den senaste tiden, lusten att vilja fortsätta kämpa för någonting börjar finna en plats där inne. Det är underbart.

Nu ska jag äta upp min frukost, sen ska jag leta upp några låtar att lära mig på gitarren ^^ Och sen har jag ingen aning om vart dagen tar vägen..  Hejsvejjs


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0