Allihave

Jag bara undrar, jag bara tänker
Det finns en pusselbit som inte vill in
Här skiner solen och ljuset blänker
I alla fönster, i alla krypin

Från sur som en citron till ett skinande solskensleende och trötthet i varje liten muskel. En dag med lite av varje, variation, inspiration och så skönhet, denna otroligt vackra prick som lyser upp allt inombords, otäckt. Och nu känns inte allt med den blå porten så hemskt längre, för jag hittade ett leende, ett lugn, tills nästa storm kommer och sköljer över mig.
Om lite drygt en timme ska jag infinna mig i Vrinnevi skogen, med alla ettorna, ingen som helst susning om vad som kommer att ske, normalt sett hade det varit nollning på den här tiden, men det missbrukades förra året så saker och ting är förändrat, och nu kan vi bara gissa tills vi vet.
Därefter ska jag försöka fånga lite bilder på Maria och Troll, hoppas det blir något fint, jag behöver öva min kreativitet. Påtal om kreativitet har ju färgen hämtats, så jag kan måla min garderob!
Sen är det ju såndär Augustifest i stan, människor överallt, man behöver inte känna sig ensam hur som helst, och även om ödet blir att man springer runt där, irrar och ler, önskar jag mig nog lite att kunna smita upp på ett tak och bara spana ut över allt och alla, bara njuta av lugnet, eller livet, känna makten av att se allt ur sitt eget perspektiv, fånga lite inspiration. Men istället slutar det antagligen på Hugos, inget fel i det, för vi gjorde såndär bra deal, som jag hoppas min kropp vill orka med, det blir tungt med alldeles för mycket tabletter. suck.